Något jag vill är att lära mig att inte tänka. Vilket förmodligen är riktigt svårt. Jomenvisst, jag skulle ju kunna lära mig att meditera. Det har jag provat någon gång faktiskt. Funkar verkligen inte för mig. Jag får inte bort alla tankar. Tankarna finns i överflöd. Jag vill ha bort dom på nått sätt, men det ska såklart inte gå. Man kan ju inte suga ut hjärnan så man inte kan tänka. Då kan man ju inte leva alls. Och leva är något som jag i själva verket vill. Ja, det är svår att leva i en värld full av lögner och svek. För de som är svaga är det ännu svårare. Jag är en av dom, en av de svaga. Men jag vill leva! Gå igenom glädje, sorg och rädsla. Det är något som vi alla gör någon gång under livets gång.
Tiden läker alla sår. Det tror jag inte på, men tiden kan lindra i alla fall. Tiden lindrar de flesta sår. Det finns kanske något som ligger och gnager (inte en ekorre) långt in i sig. Även om man inte vet vad det är, så finns det där. Och det kan vara svårt att lindra.

Jag har fastnat i det förflutna . En mörk tid. Jag kommer inte loss. Jag kämpar och kämpar, men jag sjunker bara djupare och djupare. Hur jag än försöker. Jag kommer inte loss. Jag vill bort från detta och komma till en tid av glädje och tillit. Det är dessa tankar som drar mig bakåt.