Jag tål inte se på er. Ni slänger bort lycka som om det vore ett trasigt och fult glasspapper. Ni förstår inte vad det är ni gör. Om ni inte gör något snart så kommer det bli försent. Ni kommer ångra er. Det är något speciellt i dina ögon när du är i den andras närhet, ändå skiter du i det. Det är inte lätt att bara se på. Lyckan är inte lättfångad, men ni har den i en liten färgglad ask. Saken är den att asken är stängd och låst. Ni kommer inte få ut något av den om ni inte låser upp den. Så kom igen. Var modiga.