Jag sitter invirad i en ljuslila filt. Skoltröja och rosa tofflor. Det hade varit väldigt skönt om det inte var som så att jag är sjuk så in i bomben. Huvudet dunkar i takt med ryggen, nacken som ska hålla upp allt gör ont ont ont. Det gör även halsen. Ögonen och näsan rinner. Allt började med en dröm. I drömmen hade jag så stört ont i halsen. Jag kunde inte svälja alls. Det gjorde alldeles för ont. När jag väl vaknade så tänkte jag: Åh, va skönt det va bara en.....aj. Det kändes som att massa krossat glas följde ner med när jag svalde. Det var inte en skön känsla. Men jag pallrade mig upp ändå och gick till skolan. Vi skulle till kristine hallen och kolla på någon engelska grej. Vi gick tillbaka till lugnet för ingen av oss ville åka buss. På vägen kände jag att jag skulle kunna svimma vilken sekund som helst. Vi kom iallafall fram till slut. Sen hade vi fler lektioner och jag orkade nästan inte med dom. Läraren blev typ sur på mig för att jag inte gick hem. Han sa nånting om svininfluensan. Jag har inte kunnat prata så mycket heller. Det gör för ont i min hals. Efter att jag hade gått av bussen i stan var klockan nästan tio över. Vilket betyder att min buss hem hade gått för några minuter sen. Jag fick lov att vänta på stan i ungefär en halvtimme. Jag höll på att svimma några gånger då. Eller allt bara försvann sakta. Fast jag svimmade som tur inte. Jag ställde mig och väntade på bussen några minuter över fyra och den var relativt tidig. Väldigt skönt tänkte jag och gick på, men efter ett litet tag märkte jag hur otroligt varm den bussen var. När jag väl kom hem gick jag raka vägen till köket och gjorde te med massa honung i. Sen gick jag till tv:n och drack upp och sen la jag mig ner för att somna, men jag hade för ont i ryggen. Efter en timme kanske somnade jag. Det var väldigt skönt. Sen åt jag. Det gjorde ont i min hals, det var för varmt och vasst.
Inte så nödvändigt inlägg. Alla som läser det kommer tänka ungefär såhär: öhöömm, vilket tyck-synd-om-mig-inlägg. Och det är precis vad det är.
Pusshej.